
Kom fram till att det är HELT OTROLIGT hur många minnen som ryms i allas våra små ärthjärnor, och hur lite de betyder egentligen eftersom vi praktiskt taget bara är fisar i rymden. Och på det stora hela (precis som alla andra) betyder inte jag ett skvatt efter att mänskligheten gått under efter x antal tusentals år. Men jag är glad att jag delar mitt lilla liv med en fis jag tycker väldigt mycket om. Pratade med Jonas i måndags, första gången på 1 vecka, det var lika underbart som att sätta sig ner efter en lång shoppingrunda på stan med min syster.

No comments:
Post a Comment