Det såg värre ut än såhär för några dagar sen, med fläckar på båda sidorna av huvudet. Och hej, det här är första gången jag visar upp en sån här typ av bild i min blogg.
Sidorna var rakade och jag började noppra av håret där gränsen är att det blir långt. Samma sak, fast värre var det på andra sidan. Nu i skrivande stund har det växt ut igen.
Just nu är håret i mitten och i nacken snaggat till 10 mm, håret på sidorna är 5 mm. Gjorde så jämnt jag kunde. Håret får växa ut en bit igen! Jag ska färga det om några dagar men jag vill först att fläckarna ska bli mer ifyllda av hår, för då syns de mindre efter färgningen. Jag kommer färga det mörkbrunt. Nu har det verkligen en chans ingen att få växa, för jag kan varken nå håret med fingrarna och viktigast av allt: vi har INGEN PINCETT hemma!
Jag vet inte varför, för jag förstår det inte helt och hållet. Men jag klarar inte av flera dagar i sträck ens utan att noppra (eller försöka noppra) hår från någon stans på kroppen. Oftast får smalbenen lida och ibland använder jag till och med nål för att pilla upp hårstrån som är strax under huden, men synliga - och där av "MÅSTE" de bort. Det låter säkert hemskt och äckligt, men det här jag skriver måste ut. Läser du det här och är en av dem som gör liknande? Känn ingen skam. Läser du det här och blir väldigt äcklad eller tänker "vafan jag har känt dig i så många år och visste inget!". Lägg till att jag har gjort så här sedan jag gick i mellanstadiet (alltså sedan 1998/1999), för mig är det här vardag.
Trichotillomani, som sagt:
Sjukdomen har ett namn: Trichotillomani, som översatt betyder hår-rycka av-maniskt, enklare sagt: hår-ryckar sjukdomen (hair-pulling disorder) eller bara kort "trich". Den drabbar fler än vad man vet om eftersom det råder okunskap i världen (inte minst inom vården), och för att de drabbade ofta känner skam och ensamhet för de tror att de är ensamma om att noppra hår från ex: huvudet, benen eller ansiktet. Av den anledningen söker de inte hjälp för de vet inte att det faktiskt finns hjälp att få. Jag känner mig inte ensam längre, och jag är heller inte rädd för att prata/skriva om det. Vill du läsa mer om vad jag skrivit om trich kolla in den här taggen i bloggen: trichotillomani.
7 comments:
Känner igen mig, speciellt det där om nålen. Har ärr efter det lite överallt. Mest under midjan.:/
Rycker inte direkt från huvudet, utom om det är någon inflamerad hårsäck. Har problem med frisyren dock. Har rätt kort och blir galen om det blir för långt. Skulle gärna börja använda trimmer själv men är feg.
Hur har du det med hår på.benen och armarna? Funderar på att ta bort på armarna också men värst blir det ju när det börjar växa ut. Då blir det att plocka. :/
Hej! Efter att ha gått ryckfri i nästan ett år, så började jag också att plocka igen, från just samma ställe. Där det raka övergick till det långa, i min mohawk. Fasen också.
Du är skitsnygg förresten! Och "välkommen ut på nätet"! Jag bestämde mig för att börja skriva öppet om det för ca 3 år sedan. Bästa beslutet i mitt liv, ungefär. Vilken befrielse, och så mycket stöd och pepp jag fått! : D
Johanna: Jag har mestadels tagit från huvudet i hela min uppväxt till nu, men även från andra ställen, mest smalbenen och under armarna. Jag rör aldrig håret PÅ armarna eller på låren. Ja när det växer ut efter att ha rakats av så är det "tjockare", tycker det ser ut så i alla fall.
Var inte rädd för att använda hårtrimmer. Är du van vid att ha kort eller extremkort så tror jag att det skulle gå jättebra att använda :)
Ida: Ja det är tråkigt när det blir så, all tid som man lyckats med att spara ut håret, och sen är man på det igen och det blir till slut en kal fläck.. Det är fortfarande svårt för mig att inte känna misslyckande och hopplöshet när det händer igen.
Tack så mycket :) Tack, jag bestämde mig i höstas och jag märkte efter bara någon vecka om hur bra det var och hur skönt det kändes att skriva ut allt :)
Okaj. Jag har en tendens att plocks t ex när det växer ut oxh blir irriterat vid bikinilinjen.
Ja jag är grymt frestad! Jag är mest intresserad av att det blir jämt klippt, sen exakt hur frisyren är, är inte lika viktigt.
Johanna: samma här. Vet att jag borde använda rakhyveln men jag gör inte det. "För då finns inget att noppra just nu eller ikväll". Gah! Det är en konstig sjukdom det här :S
Mitt tips om hårtrimmer är att du väljer en som iaf har upp till 2cm längd. Börja trimma av till 2cm, sen tar du mindre om du tycker det blir bättre. Och gör det så länge du hör att hår klipps av - då blir det ganska jämnt. Det knepigaste för mig är att jag har 2 virvlar på huvudet, då får jag dra trimmern från olika håll.
Jag får lätt irriterade hårsäckar och de "gör ont" så de "måste" plockas.
Inåtväxta hårstrån är ett problem men samtidigt väldigt spännande. (Suck, motsägelsefullt va?)
Tack för tipset:) Jag tror jag har kortare än 2 cm på sidorna. Kanske måste ha nån som hjälper mig.
Hehe virvlar ja. Jag har också två. Den stora längst bak på toppen av huvudet är rätt rolig...hela håret är vridet efter den. XD
Post a Comment